Artiklar för Expert Network
Under åren 2016–2019 samarbetade IDG med ett antal utvalda experter inom IT. De skrev artiklar om "spaningar", och artiklarna publicerades i tidningar som CIO Sweden, Computer Sweden och TechWorld.
Under 2024 bytte IDG publiceringssystem, och de flesta artiklarna plockades då bort från deras webbplatser. De artiklar som Mejsla bidrog med till Expert Network publiceras nu här på Mejslas webbplats med tillåtelse från IDG.
Tre tips för bra retrospektiv i Kanban
När man byter utvecklingsprocess är det lätt att slänga ut barnet med badvattnet. Flera av våra kunder har övergått till Kanban som är en utvecklingsprocess som passar organisationer med ständiga omprioriteringar. En hörnsten i Kanban är kontinuerlig förbättring, men tyvärr har jag sett exempel på att man tappar detta just i övergången från Scrum till Kanban.
Det påminner lite om vad som hände i övergången från tungviktiga processer till agila metoder och processer som XP och Scrum. I det agila manifestet är en av punkterna ”fungerande programvara framför omfattande dokumentation”. En lysande sak med det agila manifestet är att alla punkterna är på formen ”x framför y”. Det betyder inte att y är oviktigt, bara att x är viktigare. Tyvärr verkar många ha misstolkat manifestet som att dokumentation inte är viktigt. Som en konsekvens har jag under det senaste decenniet stött på alltför många företag som sitter med mer eller mindre helt odokumenterade system — system som blir alltmer smärtsamma att underhålla. Vilka beroenden finns på den här databastabellen? Vad är tanken med det där delsystemet? Vilka ska komma åt de här tjänsterna? I övergången från de tungviktiga processerna till de lättviktiga slängde man ut dokumentationen med badvattnet.
I Scrum delas arbetet upp i sprintar som typiskt löper över några veckor, och varje sprint avslutas med ett retrospektiv där man tillsammans går igenom hur man kan förbättra sitt sätt att arbeta. Scrum passar dock inte alla organisationer, och ett vanligt problem är att sprintarna är svåra att förena med täta omprioriteringar. I det läget vänder sig många till Kanban som inte låser utvecklingsarbetet till sprintar. När utvecklingstakten ökar och felrapporterna börjar brinna erbjuder Kanban en rimlig balans mellan att å ena sidan fokusera på det som för stunden har högst prioritet och å andra sidan se till att avsluta det man har påbörjat. En fara med att frångå sprintarna är dock att man tappar den rytm där retrospektiven passar in naturligt, och det är då som retrospektiven och den kontinuerliga förbättringen riskerar att åka ut med badvattnet.
Givetvis behöver man inte överge retrospektiven för att man överger sprintarna. Ett sätt är att, oberoende av flödena i Kanban, boka in regelbundna retrospektiv. Man kan till exempel bestämma att man har retrospektiv var fjärde torsdag. Ett annat alternativ är att man samlar på förbättringsidéer och kallar till retrospektiv så snart man har fått ihop ett förutbestämt antal idéer. Man kan till exempel ha ett ställe i anslutning till sin kanbantavla där den som har kommit på en förbättringspunkt kan sätta upp en lapp, och när man har det förutbestämda antalet lappar bokar man in ett retrospektiv.
Just i övergången från Scrum till Kanban är det tre saker som jag vill lyfta fram för att retrospektiven ska bli bra.
- Man behöver fortfarande en dedikerad person som håller i retrospektiven och som ser till att de blir konstruktiva med tydliga åtgärdspunkter. Det är lätt att glömma detta när man inte längre har en Scrum Master.
- Alla åtgärdspunkter ska följas upp ordentligt. Typiskt görs detta som en del av påföljande retrospektiv.
- Kom ihåg att på retrospektiven även ta upp vad som görs bra. Det är extra lätt att glömma bort detta om man väljer metoden att kalla till retrospektiv först när man har ett visst antal förbättringsidéer. Ett bra retrospektiv ger alla en möjlighet att klappa både varandra och sig själva på axeln.
Med bra retrospektiv har man goda möjligheter att få ordning på allt annat, och när man byter process är det extra viktigt att även hålla koll på att inget viktigt rinner ut med badvattnet.
Denna artikel publicerades ursprungligen hos IDG i februari 2018.
Författare:
Karl Dickson